Mitt första intryck av To Kill A Mockingbird
Då var det dags att prata om första delen av read alongen som än en gång ordnas av Nelly. Vi läser alltså Dödssynden, eller To Kill A Mockingbird eftersom jag läser den engelska pocketutgåvan.
Här är mina kommentarer och de första 9 kapitlen.
Jag visste verkligen ingenting om den här boken innan jag började läsa den och det står inget om handlingen på baksidan av boken heller. Så när jag började läsa blev jag ganska förvånad för handlingen var inte alls vad jag hade tänkt (hade tydligen fantiserat ihop en egen handling som jag trodde var sann). Allt börjar ju som en haunted house story typ. Språket är gammaldags ch stundtals riktigt svårt att förstå också vilket gjorde mig väldigt förvirrad till en början.
Nu när det är utrett kan jag ju säga att jag verkligen gillar boken hittills. Jag gillar mysteriet kring Boo Radley och hans läskiga hus. Vill veta mer om honom genast. För visst tror jag ändå att han är missförstådd och att han inte alls äter katter.
Karaktärerna är jag inte ännu så förtjust i. Dill är väldigt osympatisk men det kanske ändrar, får se. Scout, Jem och Atticus är ju fina men jag känner inte så mycket för dem så här långt. Men det gör inte mig så mycket faktiskt för jag är helt förälskad i handlingen. Kanske är det bara jag, men jag tycker den är riktigt läskig stundtals, vilket var en stor överraskning. När Scout, efter branden, plötsligt har en filt runt sig. Eller när hon hör skratt inifrån Radleyhuset. Usch, jag rös då. Så himla spännande.
Skolan då. Jag förstår ju att det inte är så kul att lära ut läsning åt en 7 åring som redan läst flytande i flera år men att tvinga Scout att inte läsa och skriva är ju en hemsk lösning. Och att läsa om de små barnen som inte får någon mat är ju så ledsamt. Många känslor i den här boken.
Ska bli så kul att läsa vad ni andra tycker om boken hittills och jag ser väldigt mycket fram emot att läsa fortsättningen.
Här är mina kommentarer och de första 9 kapitlen.
Jag visste verkligen ingenting om den här boken innan jag började läsa den och det står inget om handlingen på baksidan av boken heller. Så när jag började läsa blev jag ganska förvånad för handlingen var inte alls vad jag hade tänkt (hade tydligen fantiserat ihop en egen handling som jag trodde var sann). Allt börjar ju som en haunted house story typ. Språket är gammaldags ch stundtals riktigt svårt att förstå också vilket gjorde mig väldigt förvirrad till en början.
Nu när det är utrett kan jag ju säga att jag verkligen gillar boken hittills. Jag gillar mysteriet kring Boo Radley och hans läskiga hus. Vill veta mer om honom genast. För visst tror jag ändå att han är missförstådd och att han inte alls äter katter.
Karaktärerna är jag inte ännu så förtjust i. Dill är väldigt osympatisk men det kanske ändrar, får se. Scout, Jem och Atticus är ju fina men jag känner inte så mycket för dem så här långt. Men det gör inte mig så mycket faktiskt för jag är helt förälskad i handlingen. Kanske är det bara jag, men jag tycker den är riktigt läskig stundtals, vilket var en stor överraskning. När Scout, efter branden, plötsligt har en filt runt sig. Eller när hon hör skratt inifrån Radleyhuset. Usch, jag rös då. Så himla spännande.
Skolan då. Jag förstår ju att det inte är så kul att lära ut läsning åt en 7 åring som redan läst flytande i flera år men att tvinga Scout att inte läsa och skriva är ju en hemsk lösning. Och att läsa om de små barnen som inte får någon mat är ju så ledsamt. Många känslor i den här boken.
Ska bli så kul att läsa vad ni andra tycker om boken hittills och jag ser väldigt mycket fram emot att läsa fortsättningen.
Spännande att läsa dina tankar. Dock har jag inte känt av det här läskiga som du har känt. Lite tråkigt, varför har jag inte uppfattat det i den svenska? Undrar om det är stor skillnad mellan att läsa den här på engelska eller svenska?
SvaraRaderaDet kan hända att jag själv har missuppfattat och "hittat på" den läskiga tonen i berättelsen eftersom jag var så förvirrad och inte visste vad det är för en bok egentligen :) tror nog att skillnaden kan vara stor för språker är väldigt gammalt och svårt + att de talar slang så det är ju lite svårt att översätta. Jag ska kommentera språket mer i nästa del :)
RaderaKul Liza! Absolut men jag gillade den läskiga tonen du beskriver. Blev sugen på att läsa något lite kusligt nu. Har du några förslag? Typ mysrys.
RaderaJag är också väldigt sugen att läsa nåt kusligt, typ om ett hounted house. Hemsökelsen på Hill House har jag sett lite här och där på instagram den senaste månaden, den låter läskig och sägs vara väldigt bra :D
RaderaOooh, den måste jag kolla upp på en gång!
RaderaKul att läsa om hur du uppfattat den! Jag förstår varför du uppfattar den som lite läskig. I början verkar det ju mer som om det kommer bli en kuslig spökhistoria nästan!
SvaraRaderaJaa precis så kände jag också :)
RaderaHåller helt med dig att det i den här första delen handlade mycket om Boo Radley och familjen och allt annat än rättegången och rasismtankarna. Tycker det känns intressant att läsa det med men vi får väl se om det kommer att handla om mycket annat nu resten av boken.
SvaraRaderaAlltså det här med en lite läskig känsla, det gör mig ju ännu mer nyfiken på den!
SvaraRadera