lördag 28 juli 2018

Tankeregn - P.S. I still love you


Lara Jean har för första gången en pojkvän på riktigt. Men en äkta relation kommer också med riktiga känslor såsom rädslan för svek och oron att inte vara tillräcklig. Det sista brevet hittas och Lara Jean blir mer osäker på sig själv än någonsin.


  • Alltså jag älskar den här serien så mycket. Den har så många småsaker som jag gillar, t.ex. äldreboendet som Lara Jean jobbar på. Scenerna där är de allra bästa i den här boken. Dansen är så fin, snöbollskriget är to die for och Stormy är min favoritperson i hela världen. 
  • När boken börjar och man förstår (redan av baksidestexten) att det kommer finnas två kärleksintressen, tänker jag direkt att Lara Jean ska vara med Peter för att de har så roligt tillsammans och är så där härligt flirtiga. Men ganska snabbt är jag Team John. All the freaking way. John är underbar. Han är rolig, snäll på ett sätt Peter aldrig är, känslosam, snygg (om än bara i mitt huvud) och mogen när det gäller. Snälla ge mig mera John i den avslutande delen i serien. 
  • En sak jag dock saknar i serien är en riktigt god vän åt Lara Jean. Visst, hon har Chris som har sina fina sidor och som absolut är där för henne men Chris är lite väl oseriös för min smak. 
  • Familjen Song Covey får ha några riktigt fina stunder och jag måste erkänna att jag gillar energin i huset bättre när Margot är i Skottland. För det betyder att Lara Jean får baka kakor åt Kitty och att hon får ha djupa konversationer med deras underbara pappa. Och visst blir man hungrig av att läsa den här boken, de bakar ju så himla mycket gott! En kul grej att ha med som gör boken annorlunda. Vill läsa tredje boken nu genast. 

fredag 27 juli 2018

Tankeregn - A monster calls


Conor drömmer mardrömmar. Lever en mardröm. Det blir allt svårare för honom att skilja på verkligheten och drömmarna. En liten pojke som tvingas växa upp, ta ansvar och godkänna att han vill ha hjälp.


  • Jag visste inte mycket om den här boken innan jag läste den vilket jag i efterhand är glad över. Det är en bok som gör sig bäst utan förväntningar. Patrick Ness skriver på ett sätt som gör att alla känslor träffar mig rakt i hjärtat. Kärleken, sorgen, ilskan, rädslan. Det är aldrig förutsägbart och det gör allt så fängslande. 
  • Jag hade aldrig förväntat mig att den här läsupplevelsen skulle bli så personlig som den blev. Conors mammas sjukdom beskrivs på precis samma sätt som jag samtidigt upplevde min fasters sjukdom. Min kusin är i samma ålder som Conor vilket gör att jag föreställer mig Conors tankar och handlingar som om de vore min kusins. Det blir inte mera känslosamt än så. 
  • Grunden till historien är skriven av Siobhan Dowd som aldrig hann skriva klart historien innan hon dog 2007. Ness blev tillfrågad ifall han skulle kunna tänka sig slutföra historien. Det här fascinerar mig nåt enormt och jag hade gärna velat veta hur Dowds grundidé såg ut och hur mycket som Ness hade att gå på från början. Synd att inte Siobhan fick läsa den här fina boken och se sina tankar komma till liv. 
  • Boken hade gärna fått va lite längre bara för att den är så fin. Jag hade gärna sett flera scener mellan Conor och hans mamma, samt att kompisen Lily hade fått lite större roll. Men A monster calls är en av de starkaste läsupplevelserna jag nånsin haft så jag kan inte annat än älska den precis som den är. 

torsdag 26 juli 2018

Tankeregn - To all the boys i've loved before

Lara Jean har hittat botemedlet mot olycklig kärlek. När killarna hon förälskar sig i inte visar intresse tillbaka skriver hon brev till dem. Tanken är dock att breven bara är för henne själv, som hjälp för att komma över förälskelsen. En dag blir breven mystiskt ivägskickade och Lara Jeans vardag vänds upp och ner. På gott och ont.

  • Jag har sett fram emot att läsa den här serien så länge men samtidigt trott att jag inte skulle gilla den lika mycket som alla andra. Men det gjorde jag ju verkligen! Idén är bra och utförandet klockrent, jag gillar att vi får läsa breven tillsammans med Lara Jean då det är många år sen hon skrivit breven och hon glömt det mesta. 
  • Och så många fina karaktärer det finns. Lara Jean är rolig, tjejernas pappa är superhärlig och favoriten Kitty är bara så himla bra! Relationen mellan Lara Jean och Peter är underhållning när den är som bäst! Peter är stundtals väldigt charmig och jag vet att jag också hade varit kär i honom i högstadiet. Sen finns det gånger när jag bara vill skrika åt honom också. 
  • Jag känner igen mig väldigt mycket i Lara Jean och i det att hon har så lätt att förälska sig i olika personer. När jag gick i lågstadiet/högstadiet hade jag en ny crush minst varje månad och trodde verkligen varje gång att jag aldrig skulle komma över dem. 
  • To all the boys i've had before är möjligtvis den bästa contemporaryn jag nånsin läst. Den har precis rätt mängd humor, känslor och syskonkärlek för min smak. Och även om historien är rätt så, eller väldigt, förutsägbar är den ändå unik och väldigt mysig. 

onsdag 25 juli 2018

Tankeregn - Mumin x 2


Småtrollen och den stora översvämningen är första boken om Mumintrollen och vi får följa Mumintrollet när han med sin mamma söker efter den försvunne pappan.

  • Äntligen har jag fått läsa hur allt började. Gillar att se hur Mumintrollet träffar Sniff (i den här boken kallad Det lilla djuret), hur de hittar huset och att man får lite historia bakom hattifnattarna. 
  • Dock blev jag lite förundrad över illustrationernas placering. Illustrationerna kunde ibland komma ett helt uppslag tidigare än texten vilket gjorde mig lite förvirrad. 
  • Älskar Tove Janssons språk, hennes humor och fantasi.
  • En snabbläst, liten bok som gör att jag genast vill läsa mera om Mumintrollen. 

Det osynliga barnet och Granen är två noveller där Mumintrollen faller in i två väldigt olika situationer som båda kräver familjens kärleksfulla natur. 

  • Första intrycket av den här boken är riktigt bra för den här utgåvan är verkligen så himla fin. 
  • Innehållet håller också samma nivå. I Det osynliga barnet berörs ett tungt ämne på ett fint sätt. Gillar blandningen mellan humor och allvar. Novellen har också ett av mina absoluta favoritcitat: ''Ni vet ju att folk lätt blir osynliga om man skrämmer dem för ofta''. Så fint budskap.
  • Den andra novellen, Granen, var jag bekant med sen tidigare. Ändå är den alltid rolig att läsa då det pratas om granar, mat och presenter som nåt nytt och oförståeligt. Än en gång inponeras jag av Toves humor och fantasi. 
  • Persongalleriet var mycket uppskattat! Även om jag är rätt så insatt så lärde jag mig flera nya saker om karaktärerna. 

Tack till Förlaget för recensionsexemplaren ! 

Planer för min nya vardag

Jag vet att jag har sagt det många gånger det senaste året men NU ska jag verkligen dra igång bloggandet på riktigt igen. Pinky promise. Min man flyttar bort för att studera och jag har valt att stanna kvar med våra två katter både p.g.a att jag trivs så himla bra på mitt jobb och för att vi ska kunna behålla vår parhuslägenhet här i hemstaden.

För att inte känna mig allt för ensam tänker jag alltså fylla vardagen med bloggandet, läsandet och kanske inom en snar framtid också videoblogga. Jag har filmat några videos för mig själv för att bli van med att prata inför kameran så förhoppningsvis kommer jag känna mig bekväm med att publicera någonting senare under hösten.

Men nu börjar jag enkelt, med bokrecensioner. Fem stycken kommer dyka upp under veckan och så får vi se vad jag hittar på sen.

P.S. Tack för all pepp på bl.a. instagram. Det ger mig verkligen extra mycket inspiration att blogga när ni är så fina och följer, kommenterar och gillar. Kramar till er.