The One and Only Ivan av Katherine Applegate

Allt du behöver veta:

Boken handlar om en gorilla, elefanter, en hund, att göra sig förstådd, identitet, vänskap och ursprung. Och bananer.

Flum:

Barnlitteratur när den är som bäst. Jag kände faktiskt inte en enda gång att jag läste en barnbok. Den är så fin och den berör mig på flera olika sätt. Det jag gillade bäst var att Ivans tankar känns trovärdiga. Jag tänker flera gånger under läsningen att det är precis så djur måste tänka då vi människor står och stirrar på dem där de är i sina inhägnader. Gillade också att läsa om djurens ''vardag'', som när Ivan ser på tv eller berättar elefantskämt med de andra djuren. Att djuren inte kan prata i ord med människorna är också ett stort plus. 

Ord att minnas:

My visitors are often surprised when they see the TV Mac put in my domain. They seem to find it odd, the sight of a gorilla staring at tiny humans in a box. Sometimes I wonder, though: Isn't the way they stare at me, sitting in my tiny box, just as strange? 

Tankar som boken väckte hos mig: 

Apor har alltid varit de djur jag varit mest fascinerad av när jag gått i djurparker eller sett på dokumentärer. De är så smarta och liknar ju såklart oss människor väldigt mycket. Även om jag älskar att gå i djurparker och på zoo, kan jag känna en liten klump i magen när jag ser ett ensamt djur i sin lilla djungel. Jag menar, det känns lite konstigt att veta att ett djur tas från sitt hem som liten och sätts sedan i en inhägnad för att vi ska få se dem.

Men även om såna här tankar dyker upp nu som då under läsningen, var den här boken ändå en glad och positiv läsupplevelse. Det finns så mycket kärlek, vänskap och humor i den så det lämnar nog sist och slutligen endast goda vibbar av boken.