Tankeregn - Allt som blir kvar

En historia om hjärtesorg, vänskap, äventyr och fest. Om att ge sig själv tid att sörja och sen vara redo att hitta sig själv.

• Varnar för en flummig recension, eftersom jag inte riktigt har bestämt mig för vad jag tycker om boken ännu. Men det här är vad jag känner för stunden. Jag gillar idén med boken jättemycket. Vänner som hjälper varandra när livet är som svårast, eller iallafall känns så. 30 dagar av äventyr. Men någonting blir inte helt så intressant som jag hade önskat. Kanske är det mörkret som blir för mycket för mig, eller det stundtals poetiska språket. Boken hade klarat sig bra med ett mera vardagligt språk. 
• Sen tycker jag också att Matilda är lite väl gnällig. Man får absolut vara ledsen och förstörd när förhållanden tar slut, men kanske är det optimisten i mig som vill att Matilda ska kunna se glädjen i någonting. Vad som helst, det fina som vännerna gör för henne eller hennes mammas gulliga hund, en kaffekopp eller fint väder. Anything.
• Eftersom jag ändå gillar boken vill jag avsluta recensionen med några positiva tankar. Sandra Beijer läser själv upp ljudboken vilket jag alltid uppskattar så jag föredrog ljudboken över fysiska boken just därför.
• Utan att spoila vill jag också nämna slutet som ändrade hela boken för mig. Jag var lite kluven efter 2/3 men så kom slutet och även om tvisten inte är en jättestor överraskning gillade jag vad den gjorde med hela historien.