Den högkänsliga läsaren

Jag har länge vetat att jag är känsligare än andra på många olika sätt. Jag har lätt för att gråta, både när det kommer till glädje och sorg. Jag är väldigt empatisk, ofta allt för mycket för mitt eget bästa. Gillar inte förändring. Är lättskrämd. Ensamtid är lika viktigt för mig som mat och vatten. Min kärlek till regnet.


När Sandra skrev detta inlägg för ett halvår sen föll alla bitar på plats. Jag är högkänslig. På det här halvåret har jag förstått mig själv bättre och äntligen fått svar på varför jag beter mig på ett visst sätt i olika situationer.

Igår förstod jag en till sak. Jag läser väldigt långsamt, som jag nämnt femtielva gånger här på bloggen. Min högkänslighet kan vara en orsak till det. Jag tar in varje ord, tänker tonlägen, ansiktsuttryck, kroppsspråk. Visst, det gör nog alla läsare men som högkänslig gör man det mer. Djupare.

 

Att vara högkänslig är medfött, ofta ärftligt och rätt så vanligt. Ca 20 procent av jordens befolkning har detta karaktärsdrag. Ibland gör detta att jag känner oro, nervositet och andras känslor så djupt att jag själv mår dåligt av det men ofta berikar det min vardag på så många olika plan. Jag är en god lyssnare och lever lite som ett barn, som om allt jag upplever var för första gången, med förundran och kärlek.

Kommentarer

  1. Jag är också högkänslig. När jag läste första stycket du skrivit så trodde jag först att det var något jag hade skrivit. Precis allting stämde, förutom kanske kärleken till regnet (men ibland tycker jag nog om den också). Jag trodde det var något fel på mig och önskade att jag inte var så som jag var. Tills jag för något år eller två sedan kom över några böcker om det här ämnet och nu har jag accepterat att jag är sådan här och att det är en del av mig :) Härligt att veta att man inte är ensam om det här :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja visst är det skönt att äntligen få en förklaring på alla känslor. Det har också hjälpt mig att förstå och acceptera det hela. Tack för att du delade med dig, håller med om att det är fint att höra att man inte är ensam :)

      Radera
  2. Svar: Hej! Jag vill jättegärna vara med! Tack för frågan :D

    SvaraRadera
  3. Åh, vad jag känner igen mig! Jag är också högkänslig och det är som att leva med känselspröt som alltid är alert aktiva. Men det är också positivt, jag är tex superduper på att läsa av andra människor, vilket gör mig till en bra vän. Inga ord behövs - jag förstår ändå. Kram på dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. så fint att höra att du hittar de bra sidorna av det :) för det finns verkligen mycket. Tack för att du delade med dig, kram på dig med!

      Radera
  4. Jag blir så glad när jag läser detta :) Det är en lättnad att börja förstå sig bättre på sig själv, varför man är som man är. Och det är helt okej! Vi kan se det vackra i en regning dag ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tusen tack för att du skrev om det i våras ! allt blev så mycket klarare efter det :)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Slutet på To Kill A Mockingbird och read alongen

Bellas Bokblogg sprider bokbloggskärlek

In my book bag